Om variationer av bokstaven O i fornkyrkoslaviska

Fornkyrkoslaviska var det första slaviska skriftspråket. Det uppfanns av bysantinska missionärer för att underlätta i att konvertera slaver till kristendom under 800-talet, och skrevs först med ett alfabet som kallades för det glagolitiska alfabetet. Detta övergavs emellertid efter en tid till förmån för det då unga kyrilliska alfabetet. Anledningen till detta skifte vill jag anta var att det glagolitiska alfabetet såg, så att säga, helt åt fanders tokigt ut.

Det glagolitiska alfabetet.

De munkar som uppfann det glagolitiska alfabetet levde uppenbarligen kyska, återhållsamma liv, där de kreativa uttrycksmöjligheterna var få. Därför unnade de sig att låta bokstaven Ü se ut som en kaffekvarn och bokstaven M se ut som en grodas trampdyna - gulligt, måhända, men förmodligen ganska jobbigt att sitta och skriva.

Situationen de hade försatt sig och sina lärjungar i var ohållbar. Man måste anta att det var tacksamma missionärer som gick över till det kyrilliska alfabetet, som jag vill påstå har blivit mer framgångsrikt som skriftsystem, åtminstone i och med att det har blivit uttrycksmedel för sådana fantastiska konstnärer som Fyodor Dostojevskij, Lev Tolstoj och det ryska syntbandet Alyans1.

Å andra sidan är det kanske inte alfabetet som gjort dessa skriftställare så lyckade. Kanske har de ärvt sin kreativa ådra från de slaviska evangelister som mödosamt lät sinapennor dansa fram glagolitiska vindruveklasar och fornlämningssymboler hundratals år innan Alyans ens släppt sin debutsingel. Om inget annat så tog dessa apostlar onekligen med sig sin kreativitet i övergången till det kyrilliska alfabetet. Bevisen för detta är vad jag tänkte behandla i denna text.