Fisk

God kväll, vänner. I skrivande stund har jag alldeles nyss publicerat ett inlägg om vår nyårsafton här, men det inlägget kom ju en dag för sent. Vi har haft för oss massa förehavanden sedan dess som också tål att skrivas om, så det tänkte jag göra nu.

Vi vaknade sent denna morgon; förståeligt, tycker jag, efter att ha rännt mellan heliga platser hela natten. Således missade vi vår hotellfrukost (varför rapport om dagens ägg saknas) och köpte istället med oss smörgåsar och risbollar från vår närbutik, som vi satte oss och åt i Uenoparken, under gassande förmiddagssol. Med denna frukost bakom oss tog vi tunnelbanan därifrån till Asakusa, varifån vi sedan promenerade till stadsdelen Sumida, närmare bestämt området vid Tokyo Skytree, där Sumida-akvariet ligger. Vår aktivitet för dagen var nämligen att besöka detta akvarium, beläget i shoppingcentret Solamachi (förmodligen från soramachi, "himmelsstaden," som det väl hetter för att det där finns en grej som är lång). Efter ett varv runt byggnaden, förvirrade som vi var av att akvariets logotyp ser ut som en pil som konstant tycktes peka oss i fel riktning, så hittade vi ingången.


Den förvirrande logotypen

Nyår, så gott vi kunde

Jag hoppas ni är förfriskade och uppsluppna med den energi som det nya året inger, mina vänner. Ett inlägg där jag berättar hur vi firade vårt nyår här i öst har utlovats, och det inlägget följer här nedan. Först av allt vill jag dock förtydliga, att vårat grepp om de japanska nyårstraditionerna är bristfälligt. Nog har vi fått höra mycket om traditionerna, ja, men inte så till en grad att vi på egen hand kan utföra ett nyårsfirande, lika lite som någon som på historielektionerna i skolan lärt sig om franska revolutionen har de medel som krävs för att ta livet av Francois Hollande.

Vi inledde nyårsafton med att gå till ett lokalt sobahak och äta sobanudlar. Nyårstraditionen föreskriver här att man ska äta soba, men vi visste inte riktigt när på nyår dessa skulle ätas, även om vi hade föraningen att det egentligen skulle vara enklare, mer spartanska nudlar än de soppor som vi beställde och att de dessutom skulle serveras till lunch. Vi tänkte dock att detta ju ändå gjorde anspråk på att likna nyårssoba och åt det därför ändå.

Nyårslunch, ungefär

Lunch i parken

Kära läsare. Idag är det ju nyårsdagen, och det lämnar ju vissa förväntningar på blogginläggets innehåll, så låt mig först gardera mig med att kungöra att detta skrivs klockan 17. Nyårsfirandet har således inte gått av stapeln än, och jag och Althea är nyss hemkomna från en shoppingtur i Harajuku som har tagit hela förmiddagen och bjudit på en ntressanta anekdot, se nedan. Själva shoppingen var väl i och för sig så som shopping i allmänhet brukar vara, men undantag för att det på de japanska gatorna rör sig (utan större överdrift) cirka 10 gånger fler människor än i Stockholm. Således tärde det på krafterna med tiofaldig effekt, och vi sökte snart efter lunch. Vilket visade sig vara lättare sagt än gjort, eftersom att lunchrestaurangerna var få och fulla med folk. Efter att ha vandrat på fastande mage i ett antal minuter så började sysslan gradvis skifta från ett nöje till en plåga, och vi erkände till slut att vi nog inte skulle hitta någon restaurang att sitta och äta på, och gick istället till en takoyakikiosk. Trogna läsare vet vad detta innebär, men en påminnelse kan tålas; takoyaki är stekta degbollar fyllda med bläckfisk och toppade med diverse toppings, däribland majonnäs och purjolök.

Fotnötter

Utöver det schemalagda inlägget så vill jag även passa på att utreda ett frågetecken som uppstod angående inlägget "Fika". Det har undrats om vi inte åt någon lunch under den dag som beskrivs i inlägget, men det gjorde vi självfallet. Jag och Althea åt lunch på Go Go Curry!, en kedja som jag tror beskrivits tidigare på denna blogg, då den har som gimmick att låta gästerna äta sin curry med gaffel, snarare än med sked som hos rivalkedjan.