Lunch i parken

Kära läsare. Idag är det ju nyårsdagen, och det lämnar ju vissa förväntningar på blogginläggets innehåll, så låt mig först gardera mig med att kungöra att detta skrivs klockan 17. Nyårsfirandet har således inte gått av stapeln än, och jag och Althea är nyss hemkomna från en shoppingtur i Harajuku som har tagit hela förmiddagen och bjudit på en ntressanta anekdot, se nedan. Själva shoppingen var väl i och för sig så som shopping i allmänhet brukar vara, men undantag för att det på de japanska gatorna rör sig (utan större överdrift) cirka 10 gånger fler människor än i Stockholm. Således tärde det på krafterna med tiofaldig effekt, och vi sökte snart efter lunch. Vilket visade sig vara lättare sagt än gjort, eftersom att lunchrestaurangerna var få och fulla med folk. Efter att ha vandrat på fastande mage i ett antal minuter så började sysslan gradvis skifta från ett nöje till en plåga, och vi erkände till slut att vi nog inte skulle hitta någon restaurang att sitta och äta på, och gick istället till en takoyakikiosk. Trogna läsare vet vad detta innebär, men en påminnelse kan tålas; takoyaki är stekta degbollar fyllda med bläckfisk och toppade med diverse toppings, däribland majonnäs och purjolök.

Fotnötter

Utöver det schemalagda inlägget så vill jag även passa på att utreda ett frågetecken som uppstod angående inlägget "Fika". Det har undrats om vi inte åt någon lunch under den dag som beskrivs i inlägget, men det gjorde vi självfallet. Jag och Althea åt lunch på Go Go Curry!, en kedja som jag tror beskrivits tidigare på denna blogg, då den har som gimmick att låta gästerna äta sin curry med gaffel, snarare än med sked som hos rivalkedjan.

Kichijoji

God kväll, vänner. Jag och Althea är nyss hemkomna från en händelserik dag i Kichijoji, ett trendigt område i Tokyo som har förmånerna att det ligger nära Alex ganska avigt belägna bostad samt att det där finns ett IKEA-liknande varuhus, som säljer kuddar. Sängarna på hotellet är nämligen hårda som sten och kuddarna är stoppade med små plaststrimlor som rasslar från ena änden av kudden till den andra när man lyfter den. Althea har därför nu köpt en ny, bättre kudde på detta varuhus.

Fika

Kära vänner! Detta är ett kort inlägg för att berätta om den promenad vi tog i förmiddags, med utgångspunkt i Uenoparken. Framför allt vill jag berätta detta för att det 29 december är såhär grönskande i Uenoparken:

Dagens ägg

Kära vänner, låt mig till en början be om ursäkt för gårdagens inlägg, som skrevs i etapper under loppet av ett antal timmar, den sista av etapperna dessutom under inflytandet av en jetlag som drabbade oss och tvingade oss att gå och lägga oss klockan sju på kvällen. Något som bland annat neglerades att nämnas var hotellrummet vi bor i. Det är ett mycket litet rum, som man ju förväntar sig i Tokyo, beläget på åttonde våningen av hotellet Villa Fontaine Ueno, ett av hotellen i Villa Fontaine-kedjan, som något förvirrande har sloganen "a sense of relaxation in the heart of Tokyo" trots att hotellen ju på grund av sin flerfaldgihet inte är belägna på en plats utan flera, vilket skapar en obehaglig bild av Tokyo vore det en levande varelse, med cirka 12 hjärtan och eventuellt fler, beroende på om hotellkedjan expanderar. Det är dock inte ett rum att klaga på, utan har alla förnödenheter som kan förväntas för priset, som lampor och varmvatten.

En ny början

Mina vänner,
välkomna tillbaka till rakethund.blogspot.com. Traditionen dikterar att det ska bloggas under mina vistelser i Japan, och vad är jag om inte en tjänare åt traditionen? Så, som uppmärksamma läsare redan förstått, är jag är alltså i Japan nu. Flygresan var av en lyx som varit ouppnåelig för de tidigare resorna, vilket jag ska förklara härnäst.