En tillbakablick i förväg

Vemodigt nog så är förberedelserna för att lämna detta land nu i full gång. Resväskorna är näst intill färdigpackade.

Jag vill inte gå händelserna i förväg med en tillbakablick redan nu, men samtidigt lider resan onekligen mot sitt slut. Imorgon ska vi stiga upp ungefär 4 på morgonen för att ta oss till flygplatsen, så där lämnar schemat inga vidare luckor för att skriva blogginlägg. Jag gör det nu istället.

Jag kommer sakna självständigheten och den totala avsaknaden av plikter när jag kommer hem från denna resa. Alla rutiner har avvisats så till en grad att vi äter ett ovisst antal måltider om dagen (och låter oss bli lockade av god, billig mat oavsett vad klockan är). För att kontrastera denna dekadens har sov- och duschrutiner tagit skada av levnadsförhållandena - det är helt enkelt så oangenämt att duscha att man inte vill göra det. Vilket ju är, som jag märker när det står skrivet svart på vitt, äckligt.

När jag återvänder hem kommer jag slungas tillbacka in i en tillvaro som inte tagit ett uppehåll när jag varit borta. Till exempel har jag teaterpremiär i kulturskolan bara en vecka efter att jag kommer hem. Men å andra sidan blir vissa återseenden med rutiner kära - varma duschar, som sagt; för att inte tala om Aidensfield och bastubad.

Dessutom kommer jag härifrån med en tydligare bild av var jag ska ta vägen efter studentexamen. Det förefaller ju oundvikligt att jag ska börja se fram emot den nu när japanresan är överstökad, men samtidigt känns det som en smärre vinst att slussas från en utbildningsinstans till en annan: varför jag är glad över att ha kunnat rådfråga Michael. Han är ju i Japan tack vare ett stipendium utfärdat av japanska staten, som kräver att man har minst ett år av japanskastudier på högskolenivå bakom sig räknat från april. Eftersom att svenska terminer ju inte fäster någon vidare vikt vid april månad, så kommer jag först ha gått minst ett år japanska på högskolenivå räknat från april när jag är inne på min fjärde termin, om jag vill satsa på den vägen. Men, har Michael förklarat, Stockholms Universitet har ett utbyte som sätts igång mot slutet av den första terminen. Det har han gått själv och nu är alltså min plan att sikta mot samma milstolpar som Michael en gång siktat mot. Allt som krävs är att jag får A i betyg i alla områden när jag börjat universitetet. Vilket ju är ett orosmoment.

Nåväl. Resan lider mot sitt slut och snart är jag tillbaka i Sverige. Detta är ett faktum oavsett vad jag gör på universitetet.