God kväll, kära läsare. Vi börjar inkräktas på vårt utrymme i rummet här. Som en eremit på en klippavsats blickar ut över det stormande havets obevekliga gränslöshet, blickar vi ut över de svallande högarna av Gretas inköp.
Ja, Greta har köpt mer än jag och Emmy tillsammans och enligt rådande diskurs är detta ett misslyckande för de senare. Jag skulle försvara mig med att jag lägger mer pengar på mat, då jag äter mer än Greta gör, men det är ett tämligen tunt försvar i och med att vi spenderar så mycket tid på bufféer. I enlighet med japansk tradition är rummet vi bor i mycket sparsmakat vad beträffar inredningen. Som turist är det ju å ena sidan trevligt att få uppleva detta, men å andra sidan innebär det att vi inte har särskilt mycket möblemang att ta till vara på, annat än de fyra resväskor som står uppradade längs väggen - varför Gretas kassar inte har någon annanstans att ta vägen än golvutrymmet. I detta får man även ta hänsyn till den andra japanska tradition som vårt boende är troget, nämligen trängseln. Vi bor litet. Följaktligen blir Gretas kassars inkräktan på vårt lebensraum ännu mer påtaglig.
Ja, Greta har köpt mer än jag och Emmy tillsammans och enligt rådande diskurs är detta ett misslyckande för de senare. Jag skulle försvara mig med att jag lägger mer pengar på mat, då jag äter mer än Greta gör, men det är ett tämligen tunt försvar i och med att vi spenderar så mycket tid på bufféer. I enlighet med japansk tradition är rummet vi bor i mycket sparsmakat vad beträffar inredningen. Som turist är det ju å ena sidan trevligt att få uppleva detta, men å andra sidan innebär det att vi inte har särskilt mycket möblemang att ta till vara på, annat än de fyra resväskor som står uppradade längs väggen - varför Gretas kassar inte har någon annanstans att ta vägen än golvutrymmet. I detta får man även ta hänsyn till den andra japanska tradition som vårt boende är troget, nämligen trängseln. Vi bor litet. Följaktligen blir Gretas kassars inkräktan på vårt lebensraum ännu mer påtaglig.
Att vi är trångbodda ser jag dock som ett nödvändigt ont. Vi vaknar lite stela till ett kallt rum och påminns således att vi har något att längta hem till - utrymme, bekvämma sängar, varma bastubad och så vidare. Annars skulle ju återvändon till skolrutin och slaskigt väder vara olidlig.
Jag har bifogat bilder på vårt närområde här nedan, för att ge någon form av aning kring hur vi bor. Jag har dock inga foton från inuti lägenheten, att ta sådana känns inte helt lämpligt när vi bor inneboende hos någon. Det närmsta jag har att erbjuda är en bild på Emmy intill en del av vår värds imponerande skosamling.
En sak vill jag berätta om idag. Vi spenderade eftermiddagen i Ikebukuro, men upptäckte snart att det inte är ett särskilt spännande område. Där finns ett antal restauranger och butiker, visst, men inget av det är unikt. Däremot såg vi, när vi bytte tåg i Iidabashi på vägen hem, att det där fanns en häpnadsväckande butik.
Ja, vänner, detta är en butik som går under namnet "Kiitos" och marknadsför sig med svenska flaggan. Detta tycker jag är storslaget nog för att få avsluta dagens inlägg.
Du kan ju be Greta hjälpa dig att köpa något storslaget till din mor, typ en näsduk. Det tar väl inte för mycket golvutrymme i anspråk./Mor
SvaraRaderaHaha! William, jag är nu en stor beundrare av din skrifttalang. Jag skrattar högt flera gånger och imponeras av detaljrikedomen i dina texter. Kåsör/författare i framtiden? När det gäller Gretas fokusering är hon lik sin mor. Shop 'till you drop! Haha!
SvaraRadera