Mina vänner, jag kan definitivt konstatera att inrikesflyg är bekvämare än buss. Det tog nämligen bara en timme att ta sig från Japans västkust till dess östkust igår, och nu är vi utvilade efter första natten på vårt hotellrum på “Sakura Hotel & Café”, som blir vår bas under den kommande veckan i Tokyo.
Det var en sällsynt smärtfri process att ta sig igenom flygplatsen i Osaka. 20 minuter efter att vi anlände var vi vid vår gate. Medan vi väntade gick jag till en liten kiosk och beställde en lunch bestående av takoyaki och en asahi. Man får ju passa på.
Däremot tog det ett tag att ta oss till hotellet från flygplatsen, främst eftersom att vi flög till Narita, som ligger ungefär två timmar bort. Vi hann knappt landa i vårt rum och konstatera att det var olidligt varmt innan vi skulle ut igen. Klockan 19:30 hade vi nämligen stämt träff med Alex.
Det kära återseendet försenades med några minuter av att vi hade svårt att hitta till stationen, men till slut lyckades vi få till det, och gick ganska direkt vidare till att stilla vår hunger med rullbandssushi. Detta åtminstone för majoriteten av sällskapet. För Greta, som inte tycker om fisk, blev det istället rullbandspommes, rullbandscurrynudlar och faktiskt en eller två bitar skinksushi. För min del var nog den lite lyxigare, fetare tonfisken det godaste jag åt, även om den för mig dittills outforskade marulkslevern faktiskt var förvånande välsmakande. Att någon dragit upp en slemmig marulk i sin lilla fiskebåt nån gång för hundratals år sedan och haft som första tanke att försöka skära ut levern ur den begriper jag inte, men jag är glad att de gjorde det.
Därifrån fortsatte vi för en liten stund av umgänge på den “brittiska puben" Hub. Nicholas kom dit inställd på att få se fotbollsmatchen mellan Brasilien och Mexiko, men fick till stor besvikelse det förklarat för sig att detta var omöjligt, eftersom att man enligt bergfast planering ju visade badminton.
Men till det stora hela var det en lyckad kväll, och bara en försmak av vad Tokyo kommer erbjuda denna vecka. Mer om det får ni höra framöver, kära vänner. På återseende.
Är det samma bord som vi satt vid?
SvaraRaderaSkönt att vara i Tokyo igen . Verkar vara sig likt .
SvaraRaderaHälsa alla ./Morfar