Shimokitazawa

God förmiddag allesammans. Idag är Althea snuvig så vi tar en lugn dag för att samla krafterna inför bussresan till Kyoto som vi ska utsättas för imorgon. Jag har därför tagit mig tiden att skriva ett blogginlägg om gårdagen. Att det publiceras tidigare än inläggen brukar kanske inte gör någon i Sverige gladare eftersom att klockan enligt mina källor är två på natten där i skrivande stund, men jag tyckte ändå det var värt att nämna.

I går var dagens ägg äggröra och dagens pannbiff var pannbiff. Jag tror att vi sett alla rätter som frukosten här har att erbjuda, och nu kommer få uppleva dem i nya kombinationer igen för resten av vistelsen. Något som inte gjort comeback ännu är prinskorven från första frukosten, så det ser vi fram emot.

Efter frukosten åkte vi till Yanaka, ett område som enligt de flesta reseguider påstås vara en oupptäckt pärla som ingen annan känner till. Området ska nämligen vara tämligen välbevarat och många gamla trähus står kvar som överlevde jordbävningen 1923 och bombanfall under andra världskriget. Det stämde ju, att sådana hus fanns, men det fanns ännu fler hus som inte var av den sorten. Däremot så fanns det i Yanaka otroligt mycket kyrkogårdar.

Efter att ha strosat i Yanaka en stund så erkände vi att det var dags för att äta lunch. Varken jag eller Althea var särskilt hungrig, så vi tvingade oss själva att äta en skål frasig, krispig tempura på färska grönsaker och skaldjur. Efter att ha genomlidit det så tog vi tåget mot Shimokitazawa, det lugna, bohemiska område där vi bestämt att vi skulle träffa Alex. Där gick vi bland second hand-butiker och caféer en stund, innan vi bestämde oss för att ta oss en paus och att äta mellis, vilket precis som i Kichijoji blev pannkakor. Dessa pannkakor skiljde sig dock från de förra genom att de var så kallade sufflépannkakor, vilket innebar att de var stora, fluffiga och tog väldigt väldigt lång tid att tillaga. Jag hade nästan hunnit dricka upp min öl när pannkakorna kom in.

 

Här kommer vissa av er, kära läsare, kanske reagera på det faktum att öl serverades till pannkakor. Detta café hade inget annat än pannkakor till menyn, och dryckesalternativen var en handfull sorters kaffe, ett par tre sorters tre, samt öl. I stort sett beställde jag den bara för att jag roades åt det absurda i att det gick att göra det, men det är långt ifrån ovanligt att servera öl här i Japan, så att man börjar undra hur japanska lagar om utskänkningstillstånd ser ut. Att det därutöver inte var någon som frågade om min ålder ser jag som ett tecken antingen på den stora tillit japansk servicepersonal har till sina kunder, eller på att jag ser gammal ut jämfört med japaner.

Efter pannkakorna ätits upp var vi inte kvar särskilt länge i Shimokitazawa, utan åkte till Kichijoji för att möta upp Remi, Alex klasskamrat som vi träffade när hon hälsade på i Sverige i somras, när hon slutade sitt arbetspass på en hamburgerrestaurang där. Henne hann vi dock bara umgås med under tiden det tog att promenera från hamburgerrestaurangen till tågstationen, innan hon skulle med ett tåg, så allt vi hann göra var att ta en bild tillsammans, säga "hej då" och sedan gå skiljda vägar.

Den väg som vi därifrån tog ledde till en Izakaya, den typen av traditionell restaurang/pub som serverar ett antal smårätter för sällskapet att dela på. Vi välkomnades in i restaurangen och blev placerade i ett bås och fick sedan på grund av vår utomjapanska etniska fallenhet en engelskspråkig meny, som vi roade oss åt lite grann. De flesta maträtterna var felfritt översatta, men med en del av dem hade man försökt skoja till det på den japanskspråkiga originalmenyn, och det hade översättningsprogrammet uppenbarligen haft svårare för.


It is Kimutaku Willingly


The Food which made Yam Hot1

Hån åsido så var maten vi faktiskt beställde dock jättegod, och inkluderade karaage, edamame, gyoza, grillad makrill (som faktiskt lyckades konvertera fiskmotståndaren Alex) och grillad bläckfisk. Notan blev en av de dyrare vi landat på men med tanke på att vi åt bra mycket mer än vad som krävdes för att bli mätta så får vi nog skylla oss själva för det.

1: https://www.youtube.com/watch?v=-MnELifX3sQ