Första skoldagen

God kväll, kära vänner.

Jag är tillbaka ifrån första skoldagen. Från och med nu är jag alltså försedd med rutin och förpliktigelser. Först kallade plikten till en anslagstavla i korridoren i vår skolbyggnad, där det stod vilken klass man placerats i baserat på resultatet av det test vi gjorde förra veckan. Denna process var  onödigt förvirrande.

Testen var individuella, och man fick ett utav fem olika, på en skala där test nummer ett kräver flytande japanska medan fem kräver grundläggande, detta enligt strukturen på det statligt utfärdade JLPT-provet. Vilken nivå man fick göra baserade de på vad man hade för tidigare erfarenheter. I och med att jag klarat JLPT på nivå fyra fick jag nu prövas på motsvarande nivå tre. Detta för att se om jag skulle placeras i klassen som innehåller den nivå av grammatik och glosor som beprövas på prov 3, vilket ju är underligt eftersom att kravet för detta borde vara att klara provet för nivå 4? Hur som helst så är klasserna inte indelade efter dessa nivåer utan från A-E, där A är mest grundläggande och E är mest avancerat. Jag går alltså i klass C.

Som tur var så var det enda vi behövde göra att hitta vårt namn på listan och sedan gå till klassrummet som stod angivet, och därmed i mitt fall till Utsunomiya-sensei. Det var jag och fyra andra som fick veta vad som skulle ingå i kursen. Det mesta var rimligt, som glosläxor och läsuppgifter och uppsatsskrivning, men så ingick även ett moment som i förbifarten nämndes, nämligen att vi ska hålla ett tal om dagen. Det är ännu oklart hur detta kommer te sig.

Efter detta pass fördes vi vidare till Nihon Universitys huvudbyggnad, där ett mötesrum hade inretts för att ackomodera en välkomningsceremoni genom att man ställt upp ett par rader med stolar och tejpat upp en flagga på väggen. Där höll rektorn tall, vartefter man lät alla oss studenter presentera sig inför gruppen på Japanska - inklusive de från nybörjarklassen, som inlett sina japanskastudier ungefär en halvtimme innan ceremonin. Så alla fick stamma sig igenom sina presentationer, innan de släppte iväg oss för att käka lunch, en liten enkel lunch. Av någon anledning valde de flesta att äta bröd till lunch, i många fall i form av det söta brödet melonpan. Jag åt emellertid en redig tonkatsu och berikades med den energi som krävdes för nästa pass, då vi fick introduktioner till de kurser som kallas för "elective classes".

Det underliga med dessa är att de kallas för elective, men platserna delas ut via lotteri. Därutöver så finns det bara sex platser per kurs, vilket innebär att somliga inte hamnar i någon alls. Hur detta lotteri påverkar tillgodoräknandet av denna utbildning när vi kommer tillbaka till Stockholm är svårt att få reda på.

Det första informationspasset var om den kurs som heter Intercultural Experience 1, men som är en kurs i ikebana (blomsterarrangemang). Denna kurs hålls av Utsunomiya-sensei, alltså min japanskalärare. Hon berättade att kursen bland annat kommer att innehålla ett besök till Yasukuni jinja, den shintoistiska helgedom som utanför Japan främst är känt för att det högtidlighåller minnet av alla som någonsin dött i krig för kejsardömet Japan. Inklusive ungefär 2000 krigsbrottslingar. Utöver detta har man vid helgedomen ett museum, Yūshūkan, som hyllar Japans militära historia och förnekar att dessa krigsbrott, till exempel massakern i Nanking, skett. De kinesiska studenter som var med hade ingen större lust att följa med till Yasukuni, men när Utsunomiya fick detta påpekat för sig svarade hon "men vi är ju bara där för att titta på blommor :)".

Dessutom höll hon hela sin presentation av kursen på samma Japanska som hon hade använt för att presentera sin japanskakurs, vilket fick till följd att den halva av klassen som är i de mindre avancerade grupperna A och B satt som fågelholkar under hela presentationen.

För att kompensera för det sistnämnda presenterades nästa kurs, som kallas Intercultural Experience 2 men som egentligen är en kurs om japansk mat, av en lärare som sade allting tre gånger, först på pedagogiskt långsam japanska och därefter två gånger på engelska. Därmed var hennes presentation också tre gånger så lång som Utsunomiyas, och det är oklart om jag skulle orka sitta med under en hel termin av sådana genomgångar, vilket är synd eftersom att kursen innehåller ett studiebesök på en dashifabrik som jag gärna hade deltagit i.

Sista kursen som presenterades kallar de för Creation, och innebär att man skapar ett filmklipp om Ichigaya, den stadsdel som skolan är belägen i. På något sätt känns denna kurs lite ofärdig, det är oklart för mig vad syftet är med kursen. Varför just om Ichigaya? Och varför just ett filmklipp? Men, det kan ju vara kul att få promenera runt på Ichigayas gator under CSN-finansierad lektionstid.

Med detta är korten på bordet och min dag är kartlagd. Jag måste ju erkänna att detta egentligen inte var en riktig skoldag. Faktum är att hela denna första vecka är en prövoperiod, för att se att vi hamnat på rätt japanskanivå, och för att låta oss prova på de olika valbara kurserna som vi kan tilldelas. Vi har dock fått en första läxa, så den ska jag göra nu. På återseende, kära läsare.