Tvätt

God kväll. Jag skriver detta inlägg till tonerna av det offentliga meddelande som ekar över nejderna här och i alla bostadsområden som detta, varje dag klockan halv sex, för att informera grannskapet om att klockan är halv sex. Ni har ett lite längre inlägg att se fram emot nu. Jag har en del saker att berätta för er.

Jag kan ju börja att berätta om gårdagens middag, som ju fått ett anslag på anslagstavlan som kallade den "Spotlight dinner of the month". Det var uppenbart att de lagt ner mycket energi på måltiden, och jag vill inte göra mig lustig över något som de med möda gjort för vår skull. Köttbiten smakade också väldigt gott, den var mör och marinerad i en marinad som på ett smakfullt sätt blandade japanska och västerländska smaker. Jag kan påpeka, och låta er bilda er en egen upfattning om, det faktum att det till menyn serverades dels den till västerlandsk mat i Japan evigt närvarande spagettin; dels till efterrätt en klick yoghurt med grädde och ett blåbär på.

Men, säg vad ni vill om det, det var gårdagen och således lämnar vi det bakom oss. Jag kan istället berätta om vad som hänt idag.

Först och främst så fick vi mer information om det här med de dagliga talen som ska hållas i skolan. Lyckligtvis så avses det med dagliga tal att det varje dag kommer att hållas tal, men inte av alla. Av den enskilda eleven är det ett tal om veckan som krävs. Därutöver så ska första talet bara vara en minut långt. Med nerverna stillade av denna betryggande information gick vi från lektionen och i samlad klunga till den lokala kinesiska restaurangen, ett gäng på elva personer från alla fyra utbytesklasser, för att äta lunch tillsammans. Detta var ett utmärkt tillfälle att lära känna de andra studenterna som jag är här med. En amerikan berättade att hon är allergisk mot mjölk, gluten och soja, och det blev ett sammansvetsande åtagande för gruppen att hitta något hon kunde äta på menyn. En annan amerikan berättade att allt han kände till om Sverige var diverse hårdrocksband samt Basshunter. Jag svarade på det med att berätta att Basshunter är avbildad på den svenska 50-lappen, vilket fick en tredje amerikan att förvånat hojta till¹. På restaurangen åt jag stekt ris, och därefter tre dumplings som en fjärde amerikan inte orkat äta upp. Så satt vi där och konverserade ett tag innan det började bli dags att gå skilda vägar. Min väg gick mot Shibuya, för att ta slag i saken och köpa en Steinberger spirit.

När jag promenerade hem i regnet med denna på ryggen stötte jag på en Schweizare som bor på våningen under min. Han frågade om jag hade paraply, vilket jag inte hade, och han erbjöd sitt, som han påstod att han inte behövde. Jag ställde följdfråga om vart han var påväg, och han svarade att han skulle till Niigata, vilket jag tycker skapar fler frågetecken än det rätar ut. 

Men, huvudsaken är att jag kom hem, och jag gjorde det till och med torr och med en elbas med mig. Nu är risken alltså betydligt mindre att jag glömmer bort hur man spelar bas, vilket, tillsammans med Muji-kudden jag köpte förra veckan, onekligen kommer hjälpa till att få mig att sova gott om nätterna.

Apropå Muji så köpte jag ju också en klädställning för min tvätt där, en av klassisk japansk modell som egentligen bara är en pinne som man sätter upp mellan två väggar. Först när jag kom hem med den så insåg jag att den inte kommer gå att få upp mellan mina balkongväggar, eftersom att den ena av väggarna är lite lite vinklad. Därför fick jag sätta upp den i balkongdörröppningen. Idag har jag fått testa konstruktionen.

Det är nervöst att försöka tvätta här i och med att tvättmaskinen ser ut som den gör. Jag må ha pluggat japanska ett tag, men än så länge är jag faktiskt klassad som analfabet, och tvättmaskinerna innebär således svårigheter:

Dessutom så finns det ju en del studenter på boendet som inte pluggat japanska alls innan de kom hit, och en del av dem pluggar för den delen inte japanska här heller. För dessa studenter blir tvättandet rentutav skrämmande, men för att stilla den värsta oron har man lyckligtvis satt upp en lapp på väggen med lite tips och råd. Den ser ut såhär:

Men, jag lyckades få igång en maskin och till och med få ut tvätten och upp den på min ödmjuka tvättställning. Nu är det enda som kvarstår att svara på ifall den kommer torka över huvud taget, hängandes på det här viset.

Med det så avslutar jag dagens inlägg. Nu ska jag gå och äta middag, men mina förväntingar är inte höga. I och med att vi ju nått zenit med månadens middag igår så kommer väl kvaliteten på måltiderna fram till första oktober från och med nu bara gå utför.



1: Jag är medveten om att denna blogg har ett tvärsnitt ur ett mångfaldigt antal målgrupper som läsarkrets, och förstår därför att alla inte känner till Basshunter. Han var helt enkelt en DJ som för en tio-femton år sedan blev känd på att skriva danslåtar om dataspel. Se: https://www.youtube.com/watch?v=1XK5-n4rR7Q.